Tidigare brandingenjörsstudenter
På denna sida kan du läsa om folk som tidigare läst brandingenjörsprogrammet och som nu är ute i arbetslivet inom olika områden.
Mattias Hagelin, Räddningschef
– Vad läste du och när?
I Lund och Revinge 01-05
– Vad jobbar du som nu?
Räddningschef
– Vad gör en sådan?
För mig handlar det mycket om att skapa förutsättningar för andra att lyckas i de uppgifter de har för att uppnå verksamhetens mål.
– Något exempel på ett projekt du jobbat med och ett exempel på något ”ovanligt” som du gjort
Jag har haft förmånen att arbeta i några forsknings- och utvecklingsprojekt som syftat till stärka räddningstjänsters förmåga att hantera olyckor med farliga ämnen. Det har varit otroligt stimulerande att samarbeta med myndigheter, forskare och företag för att gemensamt hitta bästa möjliga lösningar på olika problem. Just sitter jag med i en projektgrupp som arbetar med en samlokalisering med tre andra verksamheter som inte alls har blåljusanknytning.
– Varför valde du just det yrket?
Jag tyckte det var en spännande utmaning. Varför jag sökte till brandingenjörsutbildningen från första början var mer av en bananskalseffekt…
– Känner du att brand/risk/RUB gav en bra grund för det?
I sakfrågor är det absolut en bra grund och RUBen gav även en viss kunskap om gruppdynamik och förändringsarbete. För mig tror jag att den viktigaste kunskapen eller lärdomen från utbildningen är ett lösningsinriktat tankesätt och att det faktiskt går att hitta lösningar på problem där det kanske inte från början finns några givna lösningar, ”tänk själv” alltså.
Helena Sjöberg, Brandingenjör
Erik Sävmark, Civilingenjör Riskhantering
– Vad läste du på LTH och när?
Jag började läsa till brandingenjör på LTH hösten 2008. Efter ett par år bestämde jag mig för att komplettera min utbildning med Civilingenjör i riskhantering och tog examen i december 2012.
– Vad jobbar du som nu?
Efter examen började jag arbeta som brandkonsult i Stockholm där jag fortfarande arbetar.
– Vad gör en sådan? Kanske något exempel på ett projekt du jobbat med och ett exempel på något ”ovanligt” som du gjort
I arbetet som brandkonsult arbetar jag främst med att hjälpa mina kunder att uppfylla bygglagstiftningen avseende brandskydd. Jag är med i byggprocessens samtliga skeden; från tidig idé där vi diskuterar olika alternativ på ritningar till färdig byggnad med uppföljning av utförandet ute på byggarbetsplatsen. Vi är inblandade i de flesta övriga projektörers arbete för att säkerställa att de funktionerna uppfyller brandkraven i lagstiftningen. Det innebär att vi har ett nära sammarbete med arkitekter, ventilationsprojektörer, elprojektörer med flera. Detta ger en stor variation i yrket där jag på morgonen kanske sitter i ett möte tillsammans med en arkitekt och diskuterar principlösningar för ett nytt hotell för att på eftermiddagen vara ute på en byggarbetsplats och ser över brandskyddet för ett äldreboende som precis är färdigt.
– Varför valde du just det yrket?
När jag sökte till brandingenjörsutbildningen såg jag framför mig att jag skulle arbeta inom räddningstjänsten. Efter praktik på brandkåren kände jag dock att det inte var något för mig. Efter att ha praktiserat som brandkonsult under utbildningen var jag övertygad om att jag ville prova på det på heltid. Jag upplevde att det fanns ett driv i branschen som jag uppskattade och jag gillar att få komma i kontakt med mycket människor. Arbetet är mycket självständigt där jag i stort sett planerar hela min tid och mina projekt på egen hand. Detta ger en stor känsla av frihet.
– Känner du att brand/risk/RUB gav en bra grund för det?
Brandingenjörsutbildningen (i mitt fall även i kombination med riskhantering) är en mycket bra utbildning där det viktigaste man bär med sig är förmågan till problemlösning och att söka ny information. Det är mycket lite av det man lär sig på LTH som man dagligen arbetar med i livet som brandkonsult men den analytiska förmågan som utvecklas på LTH ger en mycket bra grund i arbetet som brandkonsult. De viktigaste egenskaperna som brandkonsult är att ha en bred social kompetens, en god kommunikativ förmåga samt en vilja att lösa problem. Har man det så kommer den tekniska kompetensen efter hand.
Fredrik Eriksson, Brandingenjör
– Vilket år började du studera?
1991.
– Varför valde du att studera till brandingenjör?
Verkade vara ett spännande och omväxlande yrke.
– Är du nöjd med utbildningen? Varför?
Ja. Det gav en bra grund för den framtida yrkesrollen. Framförallt gav den förmågan att skaffa och analysera information och att ta beslut ifrån den tillgänglig informationen.
– Vilken position har du idag?
Brandingenjör, Brandingenjör i Beredskap.
– Beskriv hur en normal arbetsdag kan se ut.
Arbetar framförallt med utryckningsverksamhet, plan- och byggfrågor samt informationsfrågor. Även en del som instruktör i intern övning och externa specialkurser.
– Varför valde du att arbeta inom räddningstjänsten?
En bra och trevlig arbetsmiljö med möjlighet till en stor bredd på arbetsuppgifterna. Utryckningsverksamheten ger möjlighet att på nära håll hjälpa människor i deras livs värsta stunder.
– Har du några tips till blivande brandingenjörer? Både till nyblivna studenter och till de som precis ska ut på arbetsmarknaden.
Till nyblivna studenter vill jag tipsa om att njuta av studietiden och se till att den fylls med annat än bara studier.
Till de som ska ut på arbetsmarknaden vill jag tipsa om att försöka få jobba med så många delar av vårt yrkesområde som möjligt under era första år i yrket.
På utryckningssidan kan en prestigelös kombination av brandmästarnas/insatsledarnas erfarenhet och brandingenjörens analytiska förmåga och förmåga att tänka utanför boxen leda till fantastiskt effektiva och bra räddningsinsatser.